Riktålder 67 år: Vad den nya pensionsåldern betyder för dig
Från 2026 gäller en riktålder på 67 år för pensionen i Sverige. Det är en förändring som påverkar flera pensionsrelaterade åldersgränser och som särskilt berör dig som är född mellan 1960 och 1964. I den här artikeln förklarar vi vad riktåldern är, varför den har införts och vad den betyder i praktiken.
Vad är riktåldern?
Riktåldern är en ålder som regeringen fastställer för att styra när det är tänkt att du ska gå i pension. Den infördes som en del av pensionsreformen och syftar till att anpassa pensionssystemet efter att vi lever allt längre.
Riktåldern är inte en obligatorisk pensionsålder. Du bestämmer själv när du vill gå i pension. Men riktåldern påverkar flera viktiga åldersgränser i pensionssystemet, vilket i praktiken gör att den har stor betydelse för din ekonomi.
Riktåldern 2026–2031
Pensionsmyndigheten har fastställt att riktåldern ska vara 67 år under perioden 2026–2031. Det innebär att riktåldern ligger fast under en sexårsperiod innan den omprövas igen.
Riktåldern beräknas utifrån den förväntade medellivslängden. Eftersom vi lever allt längre behöver vi arbeta längre för att pensionen ska räcka. Tanken är att förhållandet mellan arbetsår och pensionsår ska vara ungefär detsamma oavsett vilken generation du tillhör.
Vilka berörs av riktåldern 67 år?
Riktåldern påverkar i första hand dig som är född 1960–1964. Det är dessa årskullar som nu befinner sig i åldern där pensionsbeslut börjar bli aktuella. Men riktåldern har betydelse för alla som planerar sin pension, oavsett ålder.
Hur vet jag om jag berörs?
Om du är född 1960 eller senare och ännu inte har gått i pension, påverkas du av den nya riktåldern. De viktigaste konsekvenserna är:
- Du kan ta ut inkomstpension från 62 års ålder (tidigast)
- Riktåldern 67 styr vissa åldersgränser för garantipension och andra förmåner
- Arbetsrättsligt har du rätt att arbeta kvar till minst 69 år
Vad händer med åldersgränserna?
Riktåldern är kopplad till flera åldersgränser i det svenska pensionssystemet. Här är de viktigaste:
Tidigaste uttag av inkomstpension: 62 år
Du kan ta ut din inkomstpension från 62 års ålder. Det har inte ändrats med den nya riktåldern. Däremot är det viktigt att förstå att ju tidigare du tar ut din pension, desto lägre blir den per månad. Pensionsmyndigheten räknar med att du ska leva ett visst antal år som pensionär, och om du börjar ta ut pensionen tidigt fördelas pengarna över fler år.
Garantipension: kopplad till riktåldern
Garantipensionen, som är ett grundskydd för dig med låg eller ingen inkomstpension, är kopplad till riktåldern. Med riktåldern 67 år innebär det att du måste uppnå en viss ålder för att få full garantipension.
Åldersgränsen för garantipension har successivt höjts. Tidigare kunde du få garantipension från 65 år, men med de senaste ändringarna höjs gränsen i takt med riktåldern. Det innebär att du kan behöva vänta längre innan du får garantipension om du är född 1960 eller senare.
Bostadstillägg
Bostadstillägget är ett ekonomiskt stöd för pensionärer med låg pension som hjälper till att betala bostadskostnader. Även detta är kopplat till riktåldern. Med riktåldern 67 innebär det att åldersgränsen för att kunna söka bostadstillägg följer samma mönster som garantipensionen.
Äldreförsörjningsstöd
Äldreförsörjningsstödet är det yttersta ekonomiska skyddsnätet för pensionärer som inte har tillräcklig pension för att klara sitt uppehälle. Även denna förmån är kopplad till riktåldern, och åldersgränsen anpassas i enlighet med riktålderns höjning.
Varför höjs riktåldern?
Anledningen till att riktåldern höjs är enkel: vi lever längre. Sedan 1960-talet har den förväntade medellivslängden i Sverige ökat med flera år. Om pensionsåldern inte anpassas efter den ökade livslängden uppstår ett gap mellan hur länge vi arbetar och hur länge vi lever som pensionärer.
Historisk utveckling av pensionsåldern
| Period | Normal pensionsålder |
|---|---|
| Före 1976 | 67 år |
| 1976–2019 | 65 år |
| 2020–2025 | 66 år (successiv höjning) |
| 2026–2031 | 67 år (riktålder) |
Det kan alltså ses som en återgång till den pensionsålder som gällde före 1976, men nu med en mer flexibel modell där riktåldern justeras över tid.
Längre liv kräver längre arbetsliv
Pensionssystemet bygger på att det ska finnas en rimlig balans mellan antalet arbetsår och antalet pensionsår. Om vi lever längre men pensionsåldern inte höjs, minskar pensionen per månad för alla. Genom att höja riktåldern signalerar systemet att ett längre arbetsliv ger en bättre pension.
Hur beräknas riktåldern?
Riktåldern bestäms av Pensionsmyndigheten och baseras på den förväntade genomsnittliga återstående livslängden vid 65 års ålder. Beräkningen görs med hjälp av statistik från SCB (Statistiska centralbyrån). Formeln tar hänsyn till dödlighetsdata och trender i befolkningen. Riktåldern fastställs minst sex år i förväg, vilket ger dig tid att planera.
Att riktåldern nu är 67 år innebär att den förväntade livslängden har ökat tillräckligt mycket för att motivera två års höjning jämfört med den traditionella pensionsåldern 65 år. Det är ett tydligt tecken på att samhället anpassar sig efter demografiska förändringar.
Riktåldern är inte obligatorisk – men den styr
Det är viktigt att understryka att riktåldern inte tvingar dig att arbeta till 67 år. Du har fortfarande möjlighet att gå i pension vid 62 års ålder om du vill. Men riktåldern påverkar dig på flera sätt:
1. Pensionens storlek
Ju tidigare du tar ut din pension, desto lägre blir den per månad. Pensionsmyndigheten beräknar din pension utifrån hur många år du förväntas leva. Om du börjar ta ut pensionen vid 62 i stället för 67 fördelas samma pott över fem extra år, vilket ger en märkbart lägre månadsbelopp.
Exempel: En person med en förväntad inkomstpension på 16 000 kr/mån vid 67 års ålder kan räkna med cirka 11 500–12 000 kr/mån om uttaget börjar vid 62 år. Det är en skillnad på omkring 4 000–4 500 kr per månad.
2. Garantipension och bostadstillägg
Om du tar ut din inkomstpension tidigt men inte uppfyller ålderskravet för garantipension, kan du hamna i en situation där du har en låg pension utan kompletterande stöd. Det gäller särskilt om du har haft låga inkomster under arbetslivet.
3. Arbetsrätten
Sedan 2023 har du rätt att arbeta kvar hos din arbetsgivare till 69 års ålder (LAS-åldern). Det ger dig möjlighet att fortsätta arbeta och tjäna in pension även efter riktåldern.
Så påverkas din pension av valet av pensionsålder
Att välja när du går i pension är ett av de viktigaste ekonomiska besluten i livet. Här är en översikt av hur din pension påverkas beroende på vid vilken ålder du tar ut den:
| Pensionsålder | Effekt på månadspensionen |
|---|---|
| 62 år | Cirka 25–30 % lägre än vid riktåldern |
| 65 år | Cirka 10–15 % lägre än vid riktåldern |
| 67 år (riktåldern) | Referensnivå |
| 69 år | Cirka 10–15 % högre än vid riktåldern |
| 70 år | Cirka 15–20 % högre än vid riktåldern |
Varje extra år du arbetar ger dubbel effekt: du tjänar in mer pension samtidigt som pensionen fördelas över färre år.
Vad du bör tänka på
Planera i god tid
Även om riktåldern är 67 år bör du börja planera din pensionering flera år i förväg. Tänk på följande:
- Se över din totala pension på minpension.se. Logga in med BankID för att se en samlad bild av allmän pension, tjänstepension och eventuellt privat sparande.
- Räkna på olika scenarier. Använd pensionskalkylatorn på minpension.se för att se hur din pension påverkas av olika pensionsåldrar.
- Kontrollera din tjänstepension. Tjänstepensionsavtalen har egna regler för pensionsålder och uttag. Kontrollera med din arbetsgivare eller fackförbund.
Tänk på hälsa och livssituation
Riktåldern är en generell riktlinje baserad på genomsnittlig livslängd. Din personliga situation kan se annorlunda ut. Om du har ett fysiskt krävande arbete, hälsoproblem eller andra omständigheter kan det vara rimligt att gå i pension tidigare – men var medveten om de ekonomiska konsekvenserna.
Partiellt uttag
Kom ihåg att du inte behöver välja allt eller inget. Du kan ta ut din pension partiellt – exempelvis 25, 50 eller 75 procent – och fortsätta arbeta deltid. Det kan vara ett bra sätt att mjuklanda in i pensionen utan att förlora för mycket i pensionsinkomst.
Framtida höjningar av riktåldern
Riktåldern 67 år gäller 2026–2031, men det är sannolikt att den kommer att höjas ytterligare i framtiden. Pensionsmyndigheten omprövar riktåldern regelbundet baserat på befolkningens förväntade livslängd.
Om medellivslängden fortsätter att öka är det troligt att riktåldern höjs till 68 år eller mer för dem som är födda på 1970-talet och framåt. Det understryker vikten av att planera för ett längre arbetsliv och att se över sitt pensionssparande i god tid.
Sammanfattning
- Riktåldern är 67 år under perioden 2026–2031
- Den påverkar främst dig som är född 1960–1964
- Riktåldern är inte obligatorisk men styr viktiga åldersgränser
- Du kan fortfarande ta ut inkomstpension från 62 års ålder
- Garantipension, bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd kopplas till riktåldern
- Varje extra arbetsår ger märkbart högre pension per månad
- Planera din pension i god tid och använd verktygen på minpension.se
